Jag tänkte berätta om hur vi firar jul i vår familj. Men jag börjar med att berätta hur det var när jag var liten. Jag har enbart fina julminnen! Jag har haft turen att ha föräldrar som tycker (nästan) lika mycket om julen som jag.
Julen började till advent, då kom stjärnor, stakar, gardiner och juldukar upp. Tomtar och gran kom senare, närmare jul. Jag kommer faktiskt inte ihåg exakt när, kan tänka mig att det var runt tredje advent. Vi har i alla fall aldrig väntat till den 23:e... Vi hade alltid två granar. När jag var riktigt liten hade jag en egen liten gran på rummet med färgade lampor och diverse hemmagjort pynt. Men när jag blev äldre fick jag ha min gran i källaren där vi även hade tv-rum. Mamma och jag klädde granarna samtidigt och jag spelade samma gamla LP som alltid nere på stereon, även senare när vi hade cd-spelare för att det skulle vara så! :)
Här är några bilder på mig och granen i mitt rum...
På lillejulafton satt vi och tittade på uppesittarkväll och knaprade på våra gigantiska pepparkakhjärtan vi bakat och dekorerat med våra initialer i kristyr. Detta är något vi fortfarande gör, det här är förra årets hjärtan :)
På julaftons morgon vaknade (nåja, inte sov man alltid, men man låtsades ;) ) jag av att mamma kom in med änglaspelet klingande och sa God Jul! Då fick man kolla om tomten lämnat något i strumpan som hängde på sängstolpen. Konstigt nog hade han alltid det, utan att man märkt något! Vi hade även en ganska ful tavla med en filttomte på som höll i en säck där det alltid fanns en liten klapp till. När jag var riktigt liten hängdes tavlan upp i hallen, men eftersom den inte var särskilt snygg (ni vet riktigt 70-talig så där) så blev det senare att den bara lutades mot väggen på natten till julafton. Men den skulle ju vara med ändå så klart :) I paketen fanns alltid den jultidning som jag valt ut, ett perfekt tidsfördriv på julaftons förmiddagen, och en chokladtomte.
Vi firade alltid med mina kusiner på mammas sida. Det är tre familjer som turades om att ha julafton hos sig. Så om det var vår tur att ha julafton, fanns det alltid lite att förbereda även om min mamma var bra på att förbereda så mycket som möjligt innan julafton. Annars var det mitt jobb att packa ner alla julklapparna i påsar och säckar så att de var klara för avfärd. Vi hade ett rum i källaren som vi kallar skräprummet, som är ett oinrett rum där det samlas diverse saker. Som ett förråd typ, fast stort som ett riktigt rum. Där inne lade alltid mamma alla julklappar allt eftersom hon handlade dem. Så hela december gick man in där minst en gång om dagen för att kolla om det kommit några nya klappar :) Det var en konst att känna så där lagom mycket på dem. Man ville ju egentligen inte veta exakt var det var i, ändå var man nyfiken :)
Till Kalle kom så släkten, eller vi kom till dem beroende på vilkens tur det var. Då var det kaffekalas framför TV:n. Som vanligt pratade de vuxna hela tiden, så att man inte kunde höra vad de sa på Kalles jul :)
Efter Kalle började förberedelserna inför julmiddagen. Alla vuxna hjälptes åt med att plocka fram och fixa och vi barn bar in allas julklappar från bilarna. Runt fem, sex var det så dags att äta. Vi barn var nöjda efter att ha tagit ett par omgångar och gick för att titta på Karl-Bertil Johnsson, medan de vuxna fortfarande inte hade börjat med det varma ;)
Efter Karl-Bertil var de vuxna också klara med maten och då var det äntligen dags för julklapparna! När jag var liten kom Ryssbergstomten hem till oss, men när vi blivit äldre delade vi själva ut julklapparna. Eftersom vi var så många var vi ett par stycken som hjälptes åt att dela ut samtidigt. Vi väntade tills att alla julklappar var utdelade, sen öppnade alla sina samtidigt. Vi har aldrig öppnat ett paket i taget, då hade vi nog fått hålla på hela natten :) När alla paket var öppnade gick vi kusiner runt och kollade vad de andra fått.
Ibland kom han ensam och ibland var de två Ryssbergstomtar!
För de som orkade kom sedan julgodiset fram tillsammans med lite frukt och glögg. Resten av kvällen kollade man på sina julklappar, umgicks och pratade tills det var dags att åka hem.
Nu har vi flyttat ca 100 mil hemifrån och fått egen familj, så vi har börjat skapa oss egna traditioner som jag kommer att berätta om en annan gång :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar